TAKTIK: Hur ska mittfältet formeras?

Gerrard, Lucas, Adam, Meireles, Aquilani, Henderson, Poulsen, Adam, Shelvey och Spearing. Skulle man lägga till Aurelio som spelade centralt förra säsongen skulle man ha en hel startelva av centrala mittfältare. Visst, Aurelio är vänsterback. Poulsen kommer troligen ges bort, Spearing och/eller Shelvey lånas troligen ut och det går rykten om att Aquilani och Meireles är på väg bort men det är onekligen en position som numera är väldigt (över?)bemannad som fått fotbollsfans över hela världen och Liverpoolfans framför allt har undrat hur alla dessa alternativ ska användas.

Eftersom det fortfarande finns de som inte uppskattar Lucas eller andra defensiva mittfältare av den sorten (Carrick, Busquets, m.m) så rekommenderar jag denna länken nedan då jag ser Lucas som våran viktigaste spelare på mittfältet just för att vi saknar defensiva mittfältare i truppen även fast andra kan förväntas vikariera på den positionen om man ändrar om lite.

http://www.holdingmidfield.com/?p=325

Och om ni vill veta mer om Adam rekommenderar jag denna text från Blackpool-bloggen Tangerine Dreaming

http://tangerinedreaming.wordpress.com/2011/06/13/charlie-adam-an-honest-appraisal/

Det mest innovativa förslaget jag hört är 1-8-1 där Carra och Reina där bak ska turas om att slå långa bollar på Carroll längst fram där ett ettrigt åttamanna mittfält ska jaga andrabollar och förhindra kontringar.

Jag personligen litar på att King Kenny har en plan (även fast jag hade föredragit en Defensiv mittfältare i stället för Adam) och att det kommer gå bra men det är svårt att inte bli nyfiken och spekulera hur mittfältet kan komma att se ut.

4-3-3

Den formationen som börjar bli den vanligaste i fotbollsvärlden och det framför allt beroende på att det är svårt att klara sig med bara två centrala mittfältare.

Fördel - Ger ytterbackar och ytter(forwards) mycket ytor, starka centralt.

Nackdel - Påfrestande för ytterbackar och ytter(forwards) som kan bli övermannade eller nedtryckta för långt. Kan bli för stor yta mellan mittfält och anfall.

I Liverpools fall skulle det kunna vara - Gerrard-Lucas-Meireles med Lucas snäppet bakom de andra två. Gerrard skulle vara mer utav en ''playmaker'' och Meireles skulle få yta för sina fantastiska djupledslöpningar. Skulle även kunna byta ut Adam/Aquilani mot Meireles för att få en till playmaker för att ge Gerrard yta att fylla på medan Adam ligger djupare. Henderson skulle vara en direkt ersättare för Meireles i första scenariot och Gerrard i det andra. Henderson skulle möjligen kunna spela i den defensiva rollen sett till hur han i Sunderland inledningsvis användes för att ”punktmarkera” bort spelare mot topplagen.

Det mer offensiva alternativet vore att ersätta Lucas med Adam för att utnyttja Adams långa crossbollar där han skulle få gott om yta vilket dock skulle begränsa Meireles offensiva löpningar för att behålla balansen. En möjlig position för hemmamatcher där man väntas styra matchen.
Spearing skulle också kunna fungera som den sortens ''Quarterback'' till def. Mitt som generellt är känt som ''Pirlo-rollen'' efter den mycket elegante Italienaren.

4-1-4-1

Lik flera andra men nära 4-3-3 fast med en tydligt defensiv mittfältare och ytterforwards är snarare yttrar.

Fördel - Bra balans på mittfältet. Bredd med yttrar.

Nackdel - Anfallaren kan bli något isolerad om de två centrala mer offensiva mittfältarna är för långt ner och med yttrarna för brett. Defensiva mittfältaren kan bli för ensam centralt defensivt.

Lucas bakom Gerrard och Meireles/Adam centralt där Meireles, Shelvey, Gerrard och Henderson också kan användas på kantpositionerna. Fördelningen mellan de två mer offensiva är som i ett 4-3-3 ovan.

4-4-2

Klassikern som sitter i ryggmärgen på varje Svensk- och Brittisk fotbollspelare.

Fördel - Starkt kantspel som lämpar sig för spelare med bra inlägg och anfallare som är bra i ''boxen''. Anfallarna trycker ner motståndarförsvaret.
Nackdel - Lämnar mycket yta framför och bakom mittfältet. Två centrala mittfältare blir lätt övermannade av tre.

Ger möjlighet att använda fyra innermittfältare om man väljer att spela Gerrard, Meireles, Adam, Shelvey eller Henderson som yttermittfältare där de huserat tidigare.
Skulle göra laget mindre sårbart centralt än med två renodlade yttermittfältare men därtill ställa stora krav på ytterbackarna att fylla på.

Trolig formation vore - Henderson-Gerrard-Lucas-Meireles. Henderson ytter från början och Meireles visade ifjol att han klarar den rollen ganska bra. Byter man plats på Gerrard och Henderson skulle kunna ge Gerrard en fri roll till höger (tänk Brolin VM-94) som skulle ge han yta för sin offensiv. Samma sak med Meireles/Adam till vänster.

För balansen vore det troligen bättre med mittfältet ovan fast med en Downing/annan vänsterytter i stället för Meireles för att ge laget bredd om man som Liverpool saknar en bra naturlig vänsterback.

4-2-3-1

Nära besläktad med 4-3-3 formationen ovan men där den avgörande skillnaden är den offensiva mittfältarens utgångsposition (Se Gerrard, 08/09).

Fördel - Ger ytterbackar och ytter(forwards) mycket ytor, ger stöd centralt åt den centrala anfallaren med en offensiv mittfältare.

Nackdel - Påfrestande för ytterbackar och ytter(forwards) som kan bli övermannade eller nedtryckta för långt. Anfallaren kan bli isolerad med yttrarna längre ifrån än i ett tremanna anfall.

I ''tvåan'' skulle Lucas-Gerrard vara ett möjligt samarbete med Lucas i en mer defensiv-roll bredvid en Gerrard som playmaker eller box-to-box beroende på medspelare. Meireles, Henderson eller Adam skulle enkelt kunna ersätta Gerrard i den rollen. Gerrard-Adam vore en intressant duo där båda med instruktioner att hålla sig djupt men distribuera bollen långt.

En passande formation för Aquilani som förvisso spelade centralt i ett 4-4-2 men i där lite djupare i Italien än man är van vid i England vilket är bättre översatt till denna formationens ''tvåa''.

Som den centrala spelaren i ''trean'' har Gerrard tidigare varit väldigt lyckad men det var ett par ljumsk-skador sedan som haft viss effekt på hans explosivitet som gjort att numera verkar dra sig bakåt i planen. Meireles imponerade som andra våg under förra säsongen och skulle nog vara det främsta alternativet där. Shelvey om han stannar är bra anpassad för den rollen om än orutinerad och outvecklad. Suarez och Kuyt skulle också kunna användas som offensiva mittfältare.

4-4-1-1

Mittemellan 4-4-2 och 4-2-3-1 men särskiljs av ett rakt mittfält och en släpande anfallare som inte är i höjd med kantspelarna på samma sätt.

Fördel - Bredd som ett 4-4-2 men med en extra spelare som kan hjälpa mittfältet.
Nackdel - Yta bakom mittfältet och möjligen framför om den släpande anfallaren inte sköter defensiven eller är felpositionerad.

Som 4-4-2 ovan men med en till mittfältare som släpande anfallare är möjligt.
Som 4-2-3-1 fast mer möjligt att använda centrala mittfältare som yttrar, innermittfältare med högre utgångposition och mindre möjligt att ha en central mittfältare som släpande anfallare än som offensiv mittfältare.

Henderson-Gerrard-Lucas-*NY ytter* och Meireles som släpande anfallare vore troligt men Suarez som släpande anfallare mer optimalt.

3-5-2

En antik formation som sägs ha använts av en krullhårigare fotbollspelar-art på 70- och 80-talet men därefter legat och dammat hemma hos Franz Beckenbauer tills King Kenny tog tillbaka den ifjol.

Fördel - Stark centralt på mitten men med två anfallare och ger ytterbackar mindre defensivt ansvar. Numerärt överläge för mittbackarna mot motståndarnas två.

Nackdel - Gör en eller två mittbackar överflödiga mot ett lag med bara en anfallare och kräver mycket av ytterbackarna (''Wingbacks'') som ska sköta hela kanten själva.

Liverpool saknar bredd bland sina mittbackar men med en förstärkning skulle man ha en bra trebackslinje och under förra säsongen visade Kelly och Johnson att man är bra Wingbacks.
Agger är den bästa lämpade mittbacken för denna formationen då det kommer krävas en mittback som kan agera ''Libero''.

På det centrala mittfältet gäller samma möjligheter/problem som i ett 4-3-3 eller som i ett 4-2-3-1 om man använder den moderna(Italienska) varianten av 3-5-2 som är 3-4-1-2.

Henderson skulle kunna fungera som wingback på högersidan då han är den som är bäst lämpad för en ytterposition bland Liverpools centrala mittfältarna.

4-1-2-1-2/4-4-2 diamant

En formation som låter mer komplicerad än det är men den användes flitigt av det nyblivna Premier League laget Norwich förra säsongen i Championship.

Fördel - Starkt centralt, täcker ytor framför och bakom ''mittmittfältet''. Två anfallare.
Nackdel - Sårbar längst kanterna. Den offensiva eller defensiva mittfältaren tenderar att få alldeles för stora ytor att täcka och hamnar för högt/lågt i plan.

Fyra mittfältare vilka i denna positionen troligen skulle vara - Lucas, Gerrard-Adam, Meireles.
Lucas i den defensiva mittfältsrollen, Gerrard & Adam balanserar i mitten och Meireles fyller på i sina spetsroll. Aqui & Henderson kan ersätta Gerrard & Adam. Adam eller Spearing skulle kunna ersätta Lucas i den defensiva rollen och möjligen Henderson. Gerrard och Shelvey alternativ till Meireles.

Suarez och Kuyt skulle också kunna användas som offensiva mittfältare.

4-3-2-1

Julgranen som den också kallas sägs ha uppkommit efter taktiskt experimenterande i det liberala Holland under 80-talet men blev en modefluga i England under mitten på 90-talet sedan den dåvarande Engelska förbundskapten Terry Venables började använda efter misslyckade försök att hitta en anfallspartner till Alan Shearer.

Fördel - Numerärt överläge centralt. Potentiellt mycket rörlighet då andra kan täcka upp. De på utsidan i ''trean'' kan täcka upp på kanterna.

Nackdel - Sårbar på kanterna. Isolerad ensam anfallare och för många innermittfältare i soppan.

Hela fem centrala anfallare vilket betyder att man skulle få in nästan hela(av de som förväntas bli kvar) Liverpools innermittfälts trojka. Med Lucas flankerad av Henderson och Adam i botten av mittfältet med Gerrard och Meirles längre upp skulle det ge laget bra balans. Man skulle även kunna spela Suarez eller Kuyt i en av de offensiva mittfältspositionerna.

Skulle vid behov enkelt kunna flytta ut en spelare på en kant för att stöjda ytterbacken eller slå ett inlägg till exempel.

3-6-1

En formation vanligare långt ner bland alternativen i Fifa-spel men den har använts.

Fördel - Mycket folk centralt som skulle ge överläge mot ett tremanna försvar.

Nackdel - Kanterna sårbara, anfallaren kan bli väldigt isolerad, backlinjen sårbar.

Det centrala mittfältet består av fyra spelare som skulle kunna formeras som 2-2 eller 3-1/1-3 där skulle man alltså få in fyra stycken centrala mittfältare utan att sätta dem ute på kanten.

Det finns dock en anledning till att den inte används vilket främst är anfallet då anfallaren tenderar att bli helt utelämnad mot ett motståndarförsvar men med ett 3-4-2-1 skulle mittfältet kunna fylla på tillräckligt.

Vad tror, hoppas eller kan ni tänka er för formation(er) nästa säsong? Har ni några egna taktiskt förslag som jag inte tagit med ovan? Kommentera nedan!