2024-07-17

”Liverpool är alltid intresserade – tills man börjar prata om pengar”

Känslan av att pengar sätter stopp för Liverpools drömvärvningar börjar fästa sig hos supportrarna igen. Varje transferfönster är det som en våg av förtvivlan som sveper över supportergrupper och fotbollsälskande själar när klubben först identifierar en värvning och sedan ser på när konkurrenter slutför affären.

Det var känslan med Moises Caicedo, likaså med Roméo Lavia och sommaren innan med Aurelien Tchouameni.

Vi måste våga hålla tanken i huvudet att så här lite som vi vet om vad Liverpool planerar är ytterst sällsynt. Michael Edwards är tillbaka efter flera år borta från klubben, Richard Hughes är ny på sin tjänst, mer eller mindre alla nyckelpersoner i tränarstaben är utbytta och spelarna har haft fullt upp med EM-slutspelet eller Copa America.

Att det känns väldigt lugnt och till synes händelselöst är för att vi inte är i en desperat situation där det finns agenter som vill få fram sina budskap genom mediebruset. Det är en bra sak.

Under sommaren har några försökt göra en grej av att Virgil van Dijk tvekar på sin framtid, något som van Dijk själv dementerade kort därefter.

Luis Diaz var under en period också ”olycklig”, någonting som han kort där på dementerade.

Nu ska Trent Alexander-Arnold till Real Madrid, sägs det. Agenten som skulle få Jude Bellingham att ta på sig den röda tröjan är nu i stället den som själv försöker värvas till Real Madrid, av Jude Bellingham själv.

Sjuka pengar för en 18-åring

Det finns de som gärna använder det här lugnet som ett argument emot Fenway Sports Group. De som menar att det är dags för supportrarna att vakna och göra sina röster hörda mot ägarna som efter Jürgen Klopp nu visar vilka de egentligen är – ägare som inte längre bryr sig, som nu bara ska se på hur mycket pengar Liverpool bidrar med till deras fickor.

Vi har en säsong bakom oss där Jarell Quansah växte fram som en utav de mest lovande talangerna på länge. Sepp van den Berg återvänder från ett lån där han gjorde succé och i truppen har vi redan världens bästa försvarsspelare samt Ibrahima Konaté och Joe Gomez.

Missförstå mig rätt – jag tycker också att vi behöver en försvarare, men är en 18-åring för en halv miljard kronor med ett löneanspråk på dryga £150 000 i veckan en prioritet? Tillåt mig tveka.

Jag tror att vi alla är överens om att det blev bra trots att Moises Caicedo och Roméo Lavia inte hamnade i Liverpool. Även om det där och då kändes som att säsongen var över innan den ens började. Kanske hade det gått ännu bättre, kanske hade det gått sämre – det är omöjligt att veta. Men med tanke på vilken situation vi sitter i just nu är jag lättad över att vi inte kastar upp hutlösa löner som vem som helst kan plocka.

Bygga en stadig grund

Conor Bradley, Jarell Quansah, Curtis Jones, Stefan Bajcetic, Harvey Elliott och Luis Diaz tjänar alla mindre än £60 000 i veckan enligt den något tveksamt tillgängliga datan. I jämförelse tjänar Mohamed Salah £350 000 och en spelare som Ryan Gravenberch £150 000.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att samtliga borde hamna någonstans däremellan vid en eventuell förlängning och då pratar vi om en lönebudget som minst sagt är ansträngd – speciellt om vi börjar erbjuda 18-åringar utan någon som helst erfarenhet i Premier League högre löner än så, vilket hade behövt vara fallet med Leny Yoro.

Det här är inte sommaren att värva ”generational talents”, det är knappt året att värva någon om man heter Liverpool och befinner sig i det läget vi är i. Dels för att vi redan har dessa ”generational talents” i klubben, och dels för att pengarna det skulle kosta är förbryllande för en klubb i något slags normalläge, men nästintill idiotiska för oss i det här läget.

Det här är året att bygga en stadig grund att stå på, året att öppna dörrar till en framtid som sträcker sig längre bort än årsskiftet. Året att antingen tro på de egna talangerna genom att ge de tid och den erfarenhet de behöver för att blomma, eller att helt enkelt sälja dem.

Frågar ni mig togs det där beslutet om vilken väg vi ska gå fler flera månader sedan, inte igår.

Det finns dock något vackert i hur sköra vi är och hur snabbt världen tycks rasa sönder och samman.

För ett par månader sedan visste många ingenting om Leny Yoro – nu är det som att vi gått miste om en Ballon d'Or-vinnare.

Jag ser gärna några värvningar den här sommaren, det vill jag vara väldigt tydlig med. Jag både tror och hoppas dock att Liverpool har en tydlig plan för vad vi söker och till vilket pris.